Sippar dagens tredje kopp kaffe. Det går fortfarande inte smärtfritt att få fram koppjäveln, men idag har jag förskonats både _hjärnblödning och panikattack i förskott_ pga tankar som "den kommer sprängas!!". Små framsteg är också framsteg. Gårdagen var inte den mest händelserika i livet, min människa var frånvarande från morgon till sen kväll – och när jag funderade på att gå ut slog det mig; åt vilket håll går jag ens? Var ska jag? Varför är himlen blå?

Istället försökte (det gick sådär) jag tänka på var jag ska göra av alla kläder. I och med att mina tidigare boenden har bestått av kåkar (förutom några korta vistelser i lgh's men knappt att de kan räknas) har platsbrist aldrig varit ett problem. Ser det inte som ett problem nu heller, det finns lösningar till allt och utmaningar är _oftast inte_ fel. Drog av en suck efter ett tag, la mig på soffan och kollade på tv genom grannens fönster. Jag gjorde alltså det som är min absolut störst fasa. Det som varit anledningen till att jag slopat lägenheter illa kvickt. Kollade in i någon annans boende. Hörni, det får man INTE göra.

Comments (0)
OPTIONS