(malin & jag -08 eller -09 laugh)

När jag var i tidiga och mellersta tonåren var jag en riktig galning, det är inget att hymla med. Vi var ett riktigt stort gäng som alltid var på gång, alltid taggade för fest och rabalder. I och med att jag är uppväxt i ett ”villasamhälle” fanns det alltid någon som var ensam hemma, någon lokal att hyra, någon inglasad altan som mätte åtminstone femtio kvadratmeter, stränder eller gräsmattor att tillgå. Vi förtärde mängder av alkohol från föräldrars barskåp, smuggel eller så hittade vi en utköpare. Vi träffades och piffade till oss gemensamt, alltid med en drink i handen och en cigarett i andra. Vi spelade musik så det vibrerade i väggarna, rökte vattenpipa, skrattade, skreksjöng, kramades, det var hångel i varenda hörn, vi blåste ringar och det fanns nog ingenting som oroade oss. Livet var där och då.

Och, när jag igår stod och skreksjöng till José Gonzalez kom jag att tänka på The Knifes version av Heartbeats som oftaoftaofta spelades. Den åkte såklart på omgående, och jag blev så JÄVLA pepp. Så, nu ska jag ladda mina lurar, slänga på mig träningskläder och köra denna på repeat under passet! Kasta in den i era träningslistor ni med! PUSS!

Comments (1)
mallanSaknar dig och våra promenader <32016-02-17 18:37
OPTIONS